God jul!

Så var julaftonen över och snön kom till sist. Vi började dagen ganska trötta, men ändå utvilade. Tomten hade kommit med klappar som låg under granen och en förkyld Ellen fick lov att öppna en julklapp. Hon hade gärna öppnat fler, men nöjde sig sedan med att köra sin lastbil och bygga med duplo. Någon risgrynsgröt till frukost blev det dock inte. Havregrynsgröt är godare. Mer gröt blev det till mamma och pappa.

Pappan for till gymmet och mamma och Ellen spelade julmusik, packade och kastade ner skor för trappan. Eller om man ska använda sig av Ellens ordval så ramlade skorna nerför trappan. Katterna fick också en julklapp som inspekterades och som Simba sedan jagade runt. En mus fick bada i vattenskålen.

Resten av julaftonen firades hos mammamattes bror i Ljungsbro och tänk att tomten hittade dit! Det var en dag fylld med god mat, fina julklappar, trevligt sällskap, tv och spel. Efter Svensson Svensson somnade vi nästan i soffan.

Sent på julafton föll också snön och julklappspulkan kunde testas av en något tveksam Ellen på juldagen. Vi hoppas att det blir roligare när det kommit mer snö ☺

En riktigt god jul önskar vi er alla! Var rädda om varandra. ⛄

Snart jul

6 dagar kvar till julafton och julstämningen kommer och går. Det är många intensiva jobbdagar nu och det går inte att hinna allt man vill. Kan ju vara skönt att ta det lite lugnt också. Speciellt som stressen kan göra en lite handlingsförlamad. Diskussionen om julgran här hemma har hittills inte lett till någon gran. När man är uppvuxen med plastgran är lukten av plast förknippad med jul, men inte för den som är uppvuxen med levande gran. MEN i år lyckades vi hitta en naturtrogen variant till ett bra pris som kom tvåa i Testfaktas test (gissa vem som kollade upp det?). Så planen var att inhandla denna på tisdag eftersom Stefan skulle komma hem en dag tidigare denna gång. Trodde vi... Undrar om den reas ut på mellandagsrean???

 

I söndags tog vi oss tid till att fara in till stan för en fika med efterföljande Vinterljuspromenad. Ellen övervann sin rädsla för snö och glömde bort vad hon gick omkring i när hon spanade in topparna av ett isberg i Trädgårdsföreningen. Superkul! Så kul att hon direkt kände igen ljudeffekterna när vi kom tillbaka till Trädgårdsföreningen efter promenaden. I övrigt en mycket trevlig runda i trevligt sällskap. 

 

Därefter har veckan fyllts med besök hos kiropraktorn och besök hos hundar och katter med mattar. Glada Jilla var jättekul, men superläskig på nära håll. Ellen vågade till slut klappa henne tillsammans med mamma på benet. Nästa gång vågar vi mer! Och idag var det lilla Siri vi träffade och blev bjudna på mat och fika. Känns härligt att fylla dagarna med att träffa vänner när mannen är borta tycker Lena.

Sankta Lucia

När Lucia infaller en lördag firar förskolan på fredagen istället. Klockan 6 på morgonen klev mamma och pappa in med ljus och sång till Ellen som vaknade glad, men trött. Pepparkaksdräkten åkte på och frukosten intogs med ordentlig haklapp som skydd. Mamma och Ellen for i förväg till Aftonstjärnan och en stund senare for pappa, farmor och farfar efter. Klockan åtta fick vi sedan lyssna till ett luciatåg, bestående av pepparkakor och tomtar, som inte lämnade ett öga torrt. Ellen var fullt upptagen med att konstatera att mamma, pappa, farmor och farfar satt i publiken, men höll sig faktiskt kvar i tåget och tyckte det var mysigast att sitta hos fröken.

 

Mums med bulle!

Nu är det inte långt kvar till jul, men vi tror faktiskt att vi har koll på läget, med julklappar och allt. Det skulle kanske vara något till katterna som vi inte har ordnat med riktigt än. Bak och stök har vi lagt på en låg nivå. Vi gör bara vad vi känner för och då har det faktiskt åkt fram lite pynt och lagats hallonpraliner. De nya gardinerna i vardagsrummet lyfte hela rummet och Lena målade om en adventsljusstake. Men något överflöd är det inte och det är rätt skönt.

Helgen har blivit lite halv i och med att Lena fick byta arbetspass och jobba natten till fredag. Då försvinner halva lördagen. Men imorgon ska vi åka in till Linköping och gå Vinterljus med tant A och farbror T. Mysigt!

 

Morgonstund har guld i mund

Det är inte så dumt med risgrynsgröt, knäckebröd och en rykande varm kopp kaffe efter en natts jobb. Men matte har varit duktig och gett katterna frukost först.

Att jobba natt kan vara rätt så mysigt. Man är färre som jobbar och det är lite mindre hektiskt än på dagen. Patienterna ska ju sova. Det brukar finnas tid att läsa ikapp mail och göra sådant som kan vara svårare att hitta tid till på dagen - läsa pm, fundera över fackliga frågor eller prata med patienter som har det behovet. Variationen mellan dag, kväll och natt är inte så dum. Däremot börjar det kännas slitigt att lämna ifrån sig lillfia på förskolan. Hon har det ju jättebra och igår sa hon hejdå till mamma redan innan hon fått av sig overallen, men nu längtar mamma efter mer tid med sin tjej.

Förra veckan bjöd ju på en tur till Ullared och där blev det handlat! En rejäl säck följde med hem. Lite gardiner har åkt upp och Ellens kläder har tvättats. Nu är det bara sovrumslampan som ska upp.

Helgen spenderade vi sedan i Småland där vi firade Lenas syster och systerdotter som båda fyllt år. Lördagskvällen spelades det Uno då Stefan nog missuppfattat reglerna och samlade på sig halva kortleken  och på söndagen hann vi med att lyssna på mormors kör innan vi for hem igen. Borta bra, men hemma bäst och det var nog bra att vi kom hem för Ellen uppmärksammade att dockan behövde byta blöja. Alldeles själv tog hon dockan med sig till skötbädden, tog av henne byxorna och tvättade henne med en tvättlapp. Det ska börjas i tid ☺

Att vaska

Hej hej! Simba här. Jag har ett litet tips om ni inte blir mätta på det husse och matte serverar: spana in vasken. Där kan man hitta allt möjligt. Varning dock för arg matte.

Och apropå matte så har hon precis tagit beslutet att jobba 80% från mitten av januari. Vi vet ju att hon älskar sitt jobb, men vi ser nog allihop fram emot att ha henne mer hemma. Mer tid att mysa och leka med Ellen och mer tid att kela med katter ☺ och mår matte bättre hemma jobbar hon nog bättre. Win win på det!

Idag får dock katter och barn busa, leka och mysa med husses mamma och pappa och så hoppas vi att matte kommer hem med något fint från Ullaredet 😆

Mörka november

Vi är trötta. November är tråkig och mörk och energin är låg just nu. Men lite har vi orkat.

 

Lena och Ellen handlade mat och present så fick Lena laga middag till pappan när han kom hem två dagar efter fars dag. Ellen fick träffa pappa dagen efter eftersom han inte kom förrän efter sovdags så middagen intogs på tu man hand av herr och fru vid middagsbordet utan teven påslagen. Det är vardagslyx att ge varandra den tiden. Till chipsen blev det dock ett avsnitt Breaking Bad.

 

Onsdagen ägnades åt ett antal ärenden. Lena for till Kiropraktorakuten för att hjälp med sin onda handled. Det har hängt i sedan i somras då den förmodligen blev överbelastad och nu ligger inte riktigt ben och ligament som de ska. Rygg, nacke och bäcken fick sig också en översyn och nu ska vi verkligen ta tag i det här. Det lär ta tid med tanke på att spänningarna har suttit i ungefär 20 år och de stackars kotorna och nerverna inte mår så bra. Stefan trimmade frisyren lite och numera har Ellen längre hår än sin pappa. Med en banan som färdkost for vi sedan till Flügger och Biltema för att handla grejer till helgens projekt: måla trappräcket.

 

Torsdag och fredag for Lena på kurs (igen!) i Rimforsa. Kursen hette Närvarande förhållningssätt i vården och handlade mycket om Mindfulness, vilket blev en hel del nödvändig repetition för Lena. Mindfulnessen är inte obekant, men den faller lite långt ner i prioriteringslistan ibland trots att den borde stå överst. Det blev hur som helst två dagar av lugn, med god mat, intressanta samtal, fokusövningar, massage och föreläsningar. Har ni aldrig sett Lasse Gustafsson föreläsa så gör det! Vilken fantastisk människa! Storgården i Rimforsa bjöd som sagt på god mat, men också mysiga rum, trevlig personal och omgivning samt en liten present innan vi åkte hem. En hemgjord chokladbit som njöts till ett glas vin tillsammans med Stefan på fredagskvällen.



 

Sedan var det dags att ta tag i trappräcket. Spackla, slipa, grundmåla och måla. Låter ju som att det inte tar tid, men en och en halv dag fick vi ge. Och rätt nöjda är vi med resultatet  :)

 

 

 

Katterna var inte så mycket i vägen som vi trodde. De kurade ihop sig i husses och mattes säng.

Från början hade vi tänkt måla även trappan, men vi la det projektet på is och ställde även in att vi behövde barnvakt. Tur var det för på lördagkvällen vaknade Ellen jätteledsen och mycket gasig i magen. Efter en stund kom både middag och mellis upp. Söndagen var febrig, men kräkfri och hyfsat nöjd om mamma eller pappa kunde bära eller ha Ellen i knät. Till måndagen var allt bra igen och igår var vi tillbaka på Aftonstjärnan. Vi vet inte vad det var, men fort gick det över.

Efter arbetsdag och förskoledag igår så for vi hem till kusinerna för att hämta resesängen, som blivit kvar där sedan förra barnvakteriet och inte kom till användning i helgen. Där blev vi bortskämda med sällskap och middag. Det är trevligt i novembermörkret.

Hej mitt vinterland!

 

Blev ni som vi lite överraskade av snön? Eller är det bara vi som har levt i förnekelse över att det är dags för vinterdäck för att vi helt enkelt tyckt att det inte har funnits tid (alternativt varit för lata för att ta tag i det...)? Ibland får man lära sig den hårda vägen. Eller i det här fallet på den hala.

 

Väderprognosen för torsdagen såg ut att bjuda på blötsnö och Stefan uppmanade Lena att ta det lugnt med bilen vars sommardäck sjunger på sista versen. Men hallå, snön skulle ju smälta på en gång?

 

Så här så det ut på torsdagsmorgonen:

Vad gjorde Lena då? Funderade på var snöskyffel var och om det behövde skottas.

Efter frukost och tandborstning var det dags att ta på vinteroverall och vinterjacka och gå utanför dörren. Ellen blev livrädd för snön och krävde bestämt att mamma skulle "bäba" (jo det går bra att säga bäba när det betyder bära, men att lammet säger bä är svårare). Men någon skottning var inte särskilt nödvändig och det var ju skönt. Och skönt var det tills det var dags att bromsa eller svänga. Vägen på 2 mil till förskolan där hastighetsbegränsningen ligger på 70 km och tar 20 min förvandlades till en färd på helspänn i 30-40 km i timmen (snacka om svettigt att möta en lastbil) och framme i Lambohov var vi på 40 min. Mamman alldeles gråtfärdig och skakig i hela kroppen, men tacksam för att barnet inte krävt för mycket fokus från bilkörningen.

Efter lite sms:ande med mannen som inte var hemmavid insåg vi att vi faktiskt har en däckfirma 800 meter från vårt hem. Ett par telefonsamtal senare, då Lena insett att väglaget var bättre än på morgonen och att färden hem skulle gå fortare, bestämdes däckbytet redan till samma kväll. Grannarna ställde med världens kortaste varsel (typ 2 sekunder) upp som barnvakt medan Lena lassade ut däcken i bilen och körde bort till Stock & Gummi för att lämna bilen. Ellen fann sig fort hos barnvakterna och hade hur kul som helst när Lena kom tillbaka och därför blev vi kvar en stund för lek och blev därefter bjudna på middag. Kristian på Stock & Gummi bjöd på hemkörning av bilen eftersom däckbytet var färdigt efter att Ellen nattats och Lena var ensam hemma. Dagen började alltså skräckfyllt, men slutade desto lyxigare.

Det är ju lite typiskt att allt ska hända när mannen är borta... Igår morse läckte det från frånluftvärmepumpen, men det var som tur var bara en slang till kondensorvattnet som halkat ur sitt läge.

Annars har de två senaste dagarna bjudit på givande utbildningsdagar om samverkan kring arbetsmiljö för Lenas del. Landstingets utbildningar är inte fy skam!

Halloweenhelgen fick vi besök av Stefans bror P (aka bröllopsfotografen) med sambo. Ellen letade igenom "Neas" necessär och lånade hennes hårborste. Vi intog halloweenfikat på Boställets vedugnsbageri och katterna stortrivdes med många vuxna i soffan.

Efter lite missar av Lena då hon lagt sitt schema så att Ellen skulle vara för många dagar i rad på förskolan ställde morbror med familj upp som barnvakter och Ellen testade att gå omkring med ryggsäck, insisterade på att skippa gröt till frukost till förmån för scones och handskades med familjens padda som om hon inte gjort annat.

Spahelg

Sedan i våras har herr och fru pratat om att komma iväg en helg på tu man hand. Frivilliga barnvakter har vi inte saknat. Det dröjde dock till oktober innan det blev av, men den som väntar på något gott...

Först måste man ju givetvis diskutera VAD man ska göra och därefter VAR. Efter en tids funderande föll valet på en helhelgsspa på Gränsö slott i Västervik. Lagom avstånd och fantastisk miljö. Dessutom är omgivningen inte helt obekant för Lena, vars mamma kommer från Västervik. Det kom väl till pass när vi insåg att vi behövde godis till lördagskvällen.

Helgen började på lördagen då farmor och farfar kom för att ta hand om Ellen. Och så fort Ellen fick höra att de skulle komma visste hon precis vad farfar skulle göra : wowa bippa. Farfar satte igång med gräsklippningen redan innan Stefan och Lena hunnit åka. Undrar just vem Ellen har lättast att linda runt sitt lillfinger? ;-)

Medan Ellen alltså var i full färd att ge order till farmor och farfar for mamman och pappan iväg. Efter incheckning och inspektion av vår jättemysiga bungalow tog vi med badrock, tofflor och badkläder, hämtade vår välkomstdrink och intog relaxen. Ett par timmars spaande var så skönt och när vi var klara tog vi alltså en snabbtur in till stan för lite lördagsgodis. Och det gick ner trots en trevlig trerätters som avslutades med en alldeles ljuvlig chokladfondant.

På lördagen sov vi ut och började sedan dagen med en rejäl frukost på slottet. På eftermiddagen hade vi bokat vår behandling så vi bestämde oss för en promenad i Gränsös naturreservat. Vi följde en slinga utan att riktigt veta hur lång den var och när vi var tillbaka vid vår bungalow hade vi gått nästan 7 km. Snacka om att det var skönt att landa i relaxen efter det!

Söndagen följdes sedan av duofloating  (mycket avslappnande och energigivande, men gör det inte med linser i och  skvätt inte vatten i ögonen - det svider! ), afternoon tea med salongen helt för oss själva och senare på kvällen ytterligare en trerätters.

Måndagen bjöd på ytterligare en härlig frukost och innan utcheckning en sista stund i relaxen då vi passade på att testa utebastun och ett litet dopp i havet. Man kan lugnt säga att två nätter är värt sitt pris då vi verkligen fick tid att varva ner och inte försöka hinna med så mycket som möjligt på knappt ett dygn.

Hemma i Björkeberg var det knappast spa, men fullt ös med att leka med Ellen, städa, handla, laga mat, frosta av frysen och montera ner crosstrainern som luktat skumt ett tag. Det hela  började en lördag morgon då Lena trampade på en död råtta i köket. Eftersom katterna inte varit ute föll misstankarna på att råttan  alltså lyckats ta sig in någonstans i huset... Ingen kul känsla när Stefan inte var hemma.

Kort därefter började så en lukt, som påminde om död råtta  framträda i gästrummet. Simba hade krafsat under garderoberna och vi sniffade där, tog kort men såg inget. Hela rummet skurades och alla grejer bars ut. Till slut lokaliserades lukten till crosstrainern och eftersom vi inte haft tiden själva bad vi farmor och farfar om de möjligtvis kunde tänka sig att skruva isär för att rengöra maskineriet. Och där fann de alltså ytterligare en död råtta.

På något sätt blev det dubbel lyx : helhelgsspa samtidigt som vi slapp känna att hushållssysslorna hängde över oss när vi kom hem. Det gör vi gärna om!

Höst är förkylningstid, ännu värre med småbarn får vi erfara. Lite frisk däremellan får man vara som tur är, men snor är rätt mycket vardag. Den senaste omgången är ganska långvarig. Ellen snorar och blir påverkad i magen. Inte så lätt när man är känslig i underlivet. Majsvälling får det bli till kvällen. Lenas ögon, som i vanliga fall är torra och känsliga, är ännu torrare och under nattens jobb blev det ännu värre. När dagpersonalen kom var ögonen alldeles sprängröda, som efter att man har gråtit. Så dagens besök hos optikern resulterade i inköp av ögonsalva och beställning av tvåveckorslinser. Därefter en ny mascara. Stefans förkylning hänger också i. Ikväll unnar vi oss pizza och ett par avsnitt av Orange is the new black.

Ellen gillar att rita. Igår morse gjorde hon det här konstverket:

 Vi fick ett paket med kläder och Ellen skulle givetvis genast prova.

 

Även annat är roligt att prova, som en kasse, mammas studentmössa och förkläden.

Vi firade såklart kanelbullens dag med bullar som hade så mycket fyllning att de flöt ut till en enda stor bulle i ugnen.

 

Och entrén fick sig ett lyft i form av lite höstblommor och en ljuslykta.

 

Plötsligt händer det

Vi har ju nyfiket följt katternas reaktioner på olika förändringar. Vi har haft våra gissningar om hur var och en ska reagera på familjetillskott, flytter och avancemang till utekattsliv. Ganska ofta har vi gissat fel. Ellens intåg i familjen var lugnt och avvaktande till en början, ju mer hon rört sig desto mer skeptiskt. Samtidigt har utelivet och konkurrensen om närhet samt husses bortavaro varannan vecka gjort både Arwen och Simba mer keliga. Simba kan tåla att Ellen klappar honom ibland om hon är lugn, men blir det för högljutt går han sin väg. Arwen undviker helst närkontakt. Tills idag. Ellen och Lena är ute en stund på förmiddagen när Arwen kommer fram för att jama och stryka sig mot Lena och sedan till Lenas stora förvåning stryker sig även mot Ellen. Anar vi en blivande vänskap?

Känns det mer konstigt när det här sammanfaller med att Ellen utvecklat en lite våldsam sida? Den senaste veckan har mamma och pappa fått en hel del nyp och drag i håret. Ont har det gjort. Lena började till och med gråta vid ett tillfälle och Ellen också då såklart. Ändå verkar hon inte förstå att hon inte får fast vi varje gång säger ifrån. Oftast skrattar hon faktiskt. Som att det inte heller räckte med mamma och pappa så fick kompisarna Tilde, snart 3 år, och Emil, nästan 8 månader, också både nyp och hårda tag i söndags. Det känns ju givetvis värre när andra också blir utsatta. Vi får höra vad de tycker på förskolan imorgon. Kanske är det helt normalt och inget fel vi gjort utan bara en del i utvecklingen.

Något kul då? Ellen babblar nästan konstant. Inte alltid begripligt, men mycket charmigt. Det är svårt att hålla sig för skratt. Det blir mest enstaka ord för napp (ma), gose (gunke), mat (meja/ma), blöja, bilar och flygplan (blija och bila). Hon benämner gärna det hon har på sig (jacka, strumpor, mössa/momma, byxor och body) och pekar gärna ut olika kroppsdelar som öga, öra, kind, näsa, huvud, fötter, ben och snippa. Och hon räknar till tre!

Det är en händelserik tid och trots en del nyp är vi ändå mycket stolta över alla våra barn, både kattbarn och människobarn.

Bröllop

Vi har varit på bröllop. Och vilket bröllop! Sagolikt vackert in i minsta detalj. Tisdagen innan det stundande bröllopet fick Lena och Ellen äran att tillbringa dagen med den blivande bruden. Pyssel och mys. Därefter insåg Lena att hon inte hade några strumpbyxor till sin klänning och fick på torsdagen i panik köpa tre par strumpbyxor och en väska. Det blev faktiskt helt okej. Stefan körde på sin vanliga kostym  (fast är det inte dags för en ny efter typ 12 år?)

Själva bröllopsdagen bjöd på strålande väder, en vacker vigsel och en mycket trevlig bröllopsfest.

Hemma i Björkeberg hade Ellen det toppen med farmor och farfar som klippte gräs och rensade ogräs. Det var inte så dumt att komma hem till det. Lena var rätt hes under söndagen och trodde att det var sviter efter lördagen, men under söndagskvällen utvecklade det sig till en allmän hängighet. Ellen har också varit lite trött och gnällig under veckan, men vi har faktiskt orkat med både förskola och jobb. Och igår kom Stefan hem så nu är vi full styrka igen :-) Det tänker vi fira med tre dagars gemensam ledighet!

Hej höst!

Ja då var det kanske på sin plats med en uppdatering. Vad har hänt sedan sist? Jo Stefan fyllde år och åkte på sin födelsedag ner till Karlskrona för att jobba där en vecka. Lena hann uppvakta med en present av det mer användbara slaget - arbetarbyxor. Tråkigt, men praktiskt. Inte ska dyra jeans slitas sönder av trädgårds- och husjobb.

 

 

Vi minns alla hur det varit tidigare när Stefan varit borta och som förväntat var det en tuff vecka mentalt. Jobbigt att vara ifrån varandra och tungt att inte kunna hinna allt man vill hinna, men det är svårt med både jobb, barn, katter och hushåll att sköta. Vi lever i alla fall allihop och det måste väl ändå vara en bedrift? ;)

 

Veckan började med ett brödbak som hette duga. 

 

 

Lena var extra social och hann med några fikor och kom hem med en ny lampfot till sovrummet. Det behövs ljus nu när den mörka årstiden är här! I Berg fick vi busa i lekstuga och med katt och i Ljungsbro fick Lena lite barnvakt och en joggingtur.

 

Läskig men rolig katt.

 

Tokig katt hemma.

 Ensamveckan avslutade vi med besök av Malin, tacos, mys och lite tillverkning av garnboll.

Dagen efter var Ellen på 18-månaderskontroll och vaccination. Hon visade sig från sin sociala sida, var nyfiken och uppmärksam på allt som sköterskan gjorde, pekade ut fötter och ben och lät som katterna gör hemma hos oss (rrrrrrrrrrrrraw!). När det var dags för vaccination hade sköterskan hämtat såpbubblor för att avleda lite av smärtan efter sprutan. Vad gör Ellen då? Hon visar inte en min när hon får sin spruta och... skrattar när sprutan dras ut. Mest läskigt med hela upplevelsen blev såpbubblorna. Jättekonstigt tyckte Ellen och sköterskan fick sluta blåsa bubblor.

När far och make väl var hemma igen tyckte Lena att det faktiskt var läge med lite avbrott i vardagen och ett lite mer passande födelsedagsfirande. Morbror Joakim passade Ellen så födelsedagsbarnet kunde bli bjuden på tvårätters på BBQ och lite bio i form av Let's be cops - en film över förväntan. En mysig kväll som vi behövde.

Stefan tog därefter igen för veckan han varit borta. Såpade förstutrappen och balkongen och hängde upp Ellens mätsticka och krokar i hallen.

 

 

 Robban fick jobba och tog sig en tur i Ellens lektält.

I helgen har vi haft besök av Lenas föräldrar och fått hjälp med lite höststök i trädgården och från Axel fick vi köpa på oss lite ved inför vintern. Det här borde vi klara oss på väl?

 Beskurna äppel- och päronträd

 

Det ursprungliga trädet välte tidigare i somras, men det här lilla skottet sparar vi för att se om det kan bli något. 

 Hallonbuskarna trimmades också till inför vintern.

Lördagskvällen avslutade vi med middagsbesök av morbror Joakim, Marie och kusinerna. Superkul tyckte Ellen och uppenbarligen kusinerna också som tyckte att det blev lite tråkigt när Ellen skulle lägga sig och gärna åkte hem då.

 

Helgens besök avrundades med soppa, bröd och kaka på Boställets vedugnsbageri - mysigaste stället här på slätten.

Efter att besöket åkt tog vi igen oss en stund, och efter mellis fick vi äntligen ordning på förrådet. Hej då kaos säger vi bara...

En produktiv och trevlig helg är nästan till ända, men några saker återstår: åka med skräp till återvinningscentralen och klippa gräset. Undrar om besöket som kommer nästa helg kan göra något åt det? ;-)