Julförberedelser och utvecklingssprång

Veckorna innan jul har en tendens att springa iväg och plötsligt har vi inte skrivit något här på nästan tre veckor - hoppsan! Det har varit mycket som vi velat och känt att vi måste hinna med. Vi har fått omprioritera. Alla förberedelser inför jul har gjort att tiden (och även ekonomin) inte räckt till samma fikor eller eventuella inköp till projekt här hemma. Men nu står vi här dagen innan julafton och har gjort det vi velat och det som vi insett att vi inte måste har vi valt bort. Inte en enda köttbulle har vi trillat, inte gjort någon Jansson för en lilljul. Däremot har vi bakat pepparkakor till tids ände, griljerat skinka, bakat saffranslängder, gjort fudge och så fick matte så mycket pyssel- och handarbetsinspiration att hon fick bromsa sig själv. Man kan ju inte ha för mycket igång samtidigt 😝 Och städat? Robban får sköta golven och så blir det lite punktstädning där behovet verkar som störst när 5-10 minuter finns över. Vi trampar på en och annan smula här hemma. Är det försent att önska sig en storstädning av tomten? 😉

En tidning som inspirerar

En prinsessklänning som kanske blir klar till lillmattes födelsedag

Den här kanske också blir klar till lillmattes födelsedag?

Gammalt klassiskt julpyssel

Saffranslängder med vit choklad 👌

Det händer något i bastun - snart har vi (eller åtminstone de tvåbenta) sittplatser 😀

För några veckor sedan blev lillhusse 6 månader gammal. Liksom det gjorde för lillmatte känns 6 månader som en milstolpe och ett startskott för en ny period. Ett utvecklingssprång med lite större krav på närhet och mer känslighet. De sista dropparna som Neonatalavdelningen ordinerat togs och husse och matte har börjat servera mer mosad föda och inte bara mattes bröstmjölk. Han accepterar den nya födan mer och mer, men är inte riktigt redo att ge upp mammas närhet än. Ludvig började också efter en period av intensivt observerande av sina händer att börja styra dem och ta tag i saker och stoppa dem i munnen. Kort efter det började han också att vända både från rygg till mage och från mage till rygg. Det blev lite argt och jobbigt om nätterna när han lyckats vända sig till rygg, men inte lyckades ta sig tillbaka till magläge. För övrigt är han väldigt pratglad.

Bye bye järndropparna!

Mammas hemlagade puré gick det ner några skedar av och det gick bra att skratta när det skulle fotograferas, men det blev lite pruttigt dagen efter av ärtorna

          

Så här små filtar räcker inte längre

Storasyster fick lagom innan Lucia klippa sig hos frisören för första gången och fick själv välja figur som skulle sprejas i håret. På självaste Luciadagen gick det alldeles utmärkt att gå med i tåget och ha på sig Luciakronan som matte sytt. Hon börjar bli stor den där lilla tjejen!

Luciakronan behövde lite stöd av ståltråd. 

  

När husse kommit hem efter sin sista jobbperiod innan jul togs en promenad till närmsta julgransförsäljare, knappt 2 kilometer bort, och på kvällen en gemensam pyntning. Den lugna julstämningen började infinna sig!

Fjärde advent fick hela familjen gå på 4-årskalas, fast mest Ellen förstås. Det blev ett par timmars rejält röj och alla var mätta och rätt så trötta efteråt. Men kul var det!

Såhär sista veckan har vi avverkat förkylda barn, mattarna har fikat på stan och besökt biblioteket, matte och lillhusse julfikade och fick julklapp på mattes jobb och vårt bidrag till julbordet har inhandlats. Lillmatte har också kommit över sin rädsla att åka själv i rutschkanan på byns lekplats. 

"Bara en gång till?"

Hyacinten har slagit ut i en annan färg än den vi förväntade oss, men den luktar som den ska i alla fall 😉

Hyacinten skulle ju vara röd??? Inte riktigt vad matte tänkt skulle matcha de röda julkulorna

God Jul & Gott Nytt År 

önskar 

Arwen & Simba

hussarna & mattarna

🎅🎄

Bryt ihop, kom igen och åk lite pulka

Ni vet när man hanterar livet, men kommer till en brytpunkt när man måste släppa ut? Så blev det för matte i måndags. Husse har sina jobbdagar, men ganska ofta blir det ändringar och byten. Det har vi lärt oss att leva med. Ställa om till en vardag utan husse och ställa tillbaka till lyxen att honom hemma. Det tar dock på krafterna och när de i måndags ville att husse skulle iväg en timme efter samtalet då rann allt över för matte. Vi vet ju alla att hon nu i flera år har klarat de här dagarna och att det verkligen är stärkande att fixa allt själv. Måndagen krävde dock en urladdning och omstart för att sedan följas av lugna dagar med barnen, ett samtal om trots på förskolan och låga förväntningar. Lillmatte förklarade för matte att hon inte ville att mamma skulle vara ledsen och tröstade med kram och "jag är ju här". Ibland är hon bara för klok och omtänksam ❤️Och nu har vi överlevt de här dagarna också! 👏

Lillmattes luciakrona och lucialinne blev färdiga och 1 december mötte oss med en fantastisk soluppgång!

Matte har beskurit de nya skotten på vinrankan och vi hoppas de tar sig!

Snön föll, vi slapp bli inblandade i en avåkningsolycka på väg hem från föris och kunde istället njuta av att åka lite pulka på fredagen. På slätten innebär det att lillmatte sitter i pulkan medan matte puttar barnvagn och drar i pulkan samtidigt. Faktiskt inte så jobbigt för matte som man kan tro!

Ellen har varit otroligt lik sin pappa sedan hon föddes. Ludvig har varit lite svårare att avgöra vem han är lik. Så här bra passade han dock in i mammas ansikte när hon gjorde en face swap 😂

Ha nu en riktigt fin helg! Vi hoppas på tacos och en sväng på någon julmarknad.

Att bara springa på en present, namnkalas och julpyssel

Ett par intensiva veckor har passerat, vi har pustat ut efter namnkalas och börjat ladda om inför mattes favoritstorhelg - julen. En källa till både glädje och en gnutta stress emellanåt. Årets strategi för att handskas med stressen är att inte försöka komma på ett sätt så att den inte uppstår utan istället vara medveten om att den lätt kommer och bara gilla läget. Det kan vara stressande i sig att stressen kommer när man kämpat för att den inte ska det. Årets föräldraledighet bidrar åtminstone till lite mer tid att kunna njuta och hinna det pyssel som vill hinnas med. Mattarna pysslade faktiskt årets första julpynt häromdagen och ambitionen är att något mer pynt ska upp till helgen.

Fars dag har passerat. Matte hjälpte de små familjemedlemmarna att fixa present och invigde lillmatte i hemlighetsmakeriet. Ellen skrev själv på kortet och informerade sedan sin pappa på lördagen om att tomten skulle med paket till honom på söndagen 😂På söndagsmorgonen mötte hon sedan husse med ett "grattis på farsdagen". Husse fick en rejäl kopp för sitt kaffe och lite gott att tugga på och på eftermiddagen en fika som åtföljdes av teater för barn i lillmattes ålder. Så fort de var hemkomna igen spelade lillmatte upp sin egen teater. 

På måndagen blev det en tur till öppna förskolan i Ekholmen, som hade Bamsefest och därefter lunch och lek hos kompisen A. Matte tyckte det var fint att se att trots att åldern bjuder på en hel del övning i att hantera konflikter så tycker man om varandra trots att man inte alltid kommer överens. Lillmatte konstaterade att A är en av fyra kompisar och det värmer föräldrarnas hjärtan.

Tiden fylldes sedan av förberedelser och fixande inför Ludvigs namnkalas samt ett och annat pepparkaksbak. Det var ju en rejäl sats deg som matte gjorde och det kräver några utbakningar. Vi kommer ha pepparkakor så det räcker fram till jul tror vi!

Mustbullebak blev det visst också

Lillmattes målning fick komma hem fån öppna förskolan

De tvåbenta försöker sakta öka mängden mat för lillhusse. Mammas mat är fortfarande bäst, men det går att öppna munnen för gröt och ersättning.

 

Ett par dagar innan namnkalaset for samtliga tvåbenta till Ikanohuset för att hämta mattes nya glasögon och köpa drycken till festen. Det råkade sammanfalla med en boksignering av Björn Hellbergs senaste bok. Efter rådfrågning med sin syster vågade sig sedan matte fram för att köpa en bok och be om en liten hälsning till sin pappa. Det fick bli en försenad, men förhoppningsvis uppskattad, farsdagspresent.

Badrummet blev sedan färdigmålat och de nya skåpen uppsatta. Matte avnjöt ett bad med sin nya nackkudde. Hallå så skönt det var! 

 

 

Ja sedan var det alltså dags för namnkalas för Ludvig och ett litet välkommen till världen och vår familj. Tänk att det var lite mer än fem månader sedan han stegade in i vårt liv och blev en del av familjen! En lika härlig solstråle som sin storasyster. Han valde dock att sova sig igenom de två första timmarna av festligheterna och avslöjade därmed sin sovställning för alla som gick tipspromenaden. Mat och sällskap var på topp och den enda missen var att husse och matte inte fick igång värmen ordentligt, men alla gick åtminstone hem varmare än de kom dit. Stort tack alla som kom och gjorde kalaset alldeles kalas och för fina presenter och hjälp med att ro ihop allt!

Människorna var minsann lite trötta dagen efter, husse lite extra som träffat kompisarna för att spela lite poker på kvällen. Matte tog med sig barnen ut för att gå till lekplatsen och rasta av sig lite. Annars hade de säkert rivit upp presenterna innan husse vaknat. Det blev en mysig stund i solen som fick energin att komma tillbaka. Det blev en sväng i gungorna och till och med ett par åk för lillmatte i mattes knä i rutschkanan och så en liten avstickare för ett äventyr i "skogen". På hemvägen mötte så husse upp som äntligen vaknat.

 

Ni kanske förstår att ett och annat paket öppnades när människorna kommit hem igen. 

 

Oj så mycket fint!

Veckorna flyter på och vi har det oförskämt bra, även om det kommer dagar då vi är översköljda av trötthet, irritation, trots, gnäll, tvätt, disk och ett ostädat hem. Då gnäller vi lite för varandra och påminner varandra om att det kommer bättre dagar. 

Hoppas ni alla får en fin första advent! 🎅

Ett roligare november, trots trots, trots allt

Det går fort när vädret växlar. Helt plötsligt kom snön. På förskolan åkte pulkorna fram och hemma gjordes en stor sats pepparkaksdeg som vi har att se fram emot att baka. Det ska börjas i tid 😉 Julpyntet får dock vänta lite.

Förra veckan var en vecka som vi bara skulle ta oss igenom tyckte matte. Husse var borta och jobbade söndag till lördag och lillmatte fick inte vara på förskolan. Allt mattarna och lillhusse kunde hitta på underlättade vardagen och gjorde de tillfällen då mattarna blev osams färre. Lillhusse tyckte att han kunde vara vaken 01.30 en natt och då tog matte raskt beslutet att det var dags att lära sig att somna själv. Det innebar att även vilorna på dagen blev bättre. Någonting hände med lillmatte och det eviga testandet också. Kanske späddes mattes beslutsamhet över på hela tillvaron och gjorde allt lättare. Efter en vecka med trots, sövning, fikor, öppna förskolan och lekbesök konstaterade matte att vi alla överlevt och kände sig allt lite stolt 😊 men någon förskolefröken blir det inte av henne som hon och lillmattes bästa kompis mamma tillsammans konstaterade när vattnet hamnade på bordet istället för i glaset och en makaron följde med. Fast alla barn fick i sig mat och småherrarna somnade till slut.

Lagom till helgen blev matte och lillhusse förkylda och husse kom hem. Vi myste inomhus med tända ljus och nybakade scones. Vinterhjulen åkte på och på måndagen var det på tiden att skydda träd och buskar med nät. Det var nästan exakt ett år sedan, men 2015 var vädret betydligt mildare.

Lillhusse godkändes på 5-månaderskontrollen, växer som han ska och ter sig som sin ålder som om han varit fullgången. Vaccinationssprutorna gjorde ont och på natten kom febern, men humöret var helt okej. Förberedelserna inför hans namnkalas är i full gång!

På torsdagen skjutsades lillmatte till förskolan och matte passade sedan på att ta en promenad runt Stångån, handla lite i favoritaffären och sedan avsluta med en trevlig lunch och uthämtning av biljetter till söndagens teaterföreställning. November har faktiskt börjat trevligare än vanligt. Kanske är det snön och det faktum att matte kommit igång med lite mer träning igen - två definitiva humörhöjare. Tummen upp för det 👍

Sol, trädgårdsfix och nya smaker

Alltså tyckte ni också att det kändes lite ovant när vi fick soligt väder igen? Husse undrade vad det var för en konstig lampa som bländade honom när han körde bil 😂 Matte svettas nästan på nätterna igen. Ja, vi drabbades av några i-landsproblem innan vi vande oss.

Sedan senast så har husse haft jobbvecka. Mattarna och lillhusse testade att gå på babycafé med boktugg på Malmslätts bibliotek. Jättetrevligt! Bibliotekarien som håller i det hela är väldigt duktig och tipsar alltid om sådant som händer. Det var både saga och sång och så lite fika. Och fika tycker vi alltid om! På fredagen åkte de sedan och lekte med en av bästa kompisarna på Leos lekland för första gången. Lillmatte är ju inte den som kastar sig in i saker utan provar lite mer försiktigt, men det gick riktigt bra och när det var dags att åka hem ville ingen av tjejerna det. Vi får helt enkelt göra om det snart igen!

Till helgen blev det så äntligen dags att beskära fruktträden. Lite sent kanske, men så har hösten varit rätt sen också. Morfadern kämpade på i regnet och det blev en rejäl och välbehövlig putsning. Beskärningen av hallonbuskarna tog matte några dagar senare. Vädret inbjöd inte till så mycket uteaktiviteter. De tvåbenta roade sig med kortspel vilket lillmatte gärna var med på när hon inte lyckades dra med någon på lek.

Ja sedan följde en vecka då matte och lillhusse for på klädparty, husse slutförde det sista putset i nya badkarsduschen, vi fick lite besök och hjälp i trädgården samt huset städat. Matte fick dessutom ut barnen på både promenad och lek samt smakade Snickers White som fick tummen upp. Lillhusse smakade banan och gröt, men var lite mer tveksam till dessa nya smaker än vad matte var till sin choklad. Den här veckan avslutades med födelsedagsfika och lek i Kråkorp. Nu hoppas vi att grumset som lillhusse haft i sitt ena öga idag inte är en ögoninflammation. Det vore tråkigt när husse inte är hemma 😞

Det är skillnad på mardröm och mardröm

Här kommer mattes aktuella mardrömmar:

1. Vi flyttar till annat hus och...
2. Den stora dubbelsängen ser mindre ut (!!!) i det jättefina sovrummet
3. Simbas öra ser dåligt ut igen

Men puh! Allt det där var bara en hemsk mardröm. Vi bor kvar utan planer på att flytta. För flytta vill vi verkligen inte. Sedan kan man ju undra hur ett lite bredare sovrum med bättre utrymme att svänga ner benen på sidan om sängen är en mardröm?

Tre veckor tillsammans hemma har gått mot sitt slut och tyvärr var vi väl sjuka nästan hela tiden. I söndags hade lillmatte besvärats av sin ögoninflammation i en vecka så det blev en tur till jourcentralen vilket resulterade i en ordination på ögondroppar två gånger om dagen fram till två dagar efter symtomfrihet samt örondroppar tre gånger om dagen i två veckor. Husse och matte såg framför sig en kamp, men efter en noggrann diskussion visade sig lillmatte från sin duktiga sida. Fast visst är det både jobbigt och obehagligt att få droppar i ögon och öron.

Matte fick i alla fall komma iväg en sväng på lite bebis- och mammahäng i måndags. Det var onekligen lite skönt att komma ut med bara lillkillen när vi varit tvungna att hålla oss hemma på grund av alla sjukdomar. Diskutera saker och ting kring bebisar, graviditeter, förlossningar, amning och faktiskt lite annat också. Dela med sig av erfarenheter och höra om hur andra gör eller har det.

När lillhusse var nyfödd fick matte höra en stilla oro om hur hon klarade det. Det är förståeligt att andra undrar när man är av en väldigt känslonära natur. Men att man har nära till tårar betyder inte att man är svag och aldrig stark. Att släppa ut sina tårar är ett sätt att erkänna det jobbiga och hämta ny styrka. Att gråta när man inte lever upp till sina högt ställda krav är inte samma sak som att man inte klarar av en krissutuation. Någon sa till matte en gång att en person som gråter är någon som har varit stark väldigt länge. Visst kom det tårar på sjukhuset, men aldrig när lillhusse fick sina episoder då han slutade andas, när lugnet behövdes för lillhusses skull. Att få gråta däremellan och prata om det jobbiga gjorde det lättare att behålla lugnet för att kunna ge det stöd som lillhusse behövde. Så... förmågan att gråta eller visa sina känslor, vilka de än är, är inte per definition något dåligt. Det är en styrka att förstå sina känslor, små eller stora, jobbiga eller sköna. Skulle svart existera utan vitt, natt utan dag, glädje utan sorg?

Om fotoöverföringen funkade som den ska så skulle vi avsluta med ett foto på de jutevävsinklädda krukorna på framsidan här hemma. Det ser nästan julpyntat ut :)

Fin onsdag på er! Mjau

Vi ses nästa sommar?

Visst måste vi säga att det märks på alla sätt att det är höst. Förkylningar och sjukdomar har avlöst varandra och det är kallt både inne och ute. Lite tråkigt är det faktiskt framför allt eftersom vi fått ställa in så mycket kul. I fredags chansade vi dock på att ses med mammor och snoriga barn. Det var som vanligt en mysig stund med fika, lek och prat. Det sociala är så himla viktigt när man är föräldraledig!

Sedan packade matte in sig själv och barnen i bilen för en färd mot Småland. Hussen for nordost för andra trevligheter. Vi katter fick stanna hemma.  De två barnen höll sig lugna i bilen och den minsta somnade en stund innan han ville äta nästa gång. Strax utanför Västervik blev det fikastopp och lite uppvisning av lillebror. På Maxi fick tandborste och tandkräm inhandlas till storasyster eftersom mattemamman glömt att packa det. Helgen flöt på på våra olika håll, med tv-spel, kortspel, fikor, bus och överlämnande av inbjudningskort till lillebrors namnkalas. Förkylningarna lättade och på söndagen sammanstrålade vi alla hemma igen. Borta bra, men hemma bäst!

Måndagen var sedan lugn med ett besök på BVC med lillebror som gått upp nästan ett kilo på en månad. Och nu är sjukan tillbaka för storasyster som fått ögoninflammation. Återigen får vi ställa in lekträffar och hänga framför teven. Simbas öra ser i alla fall bättre ut och det är väl alltid något. Till nästa sommar ska vi nog vara friska igen 😉

Den som väntar på något gott...

Inget är som väntans tider. I fredags skulle hela familjen tvåbenta åka och hämta fotona som vi berättat om. Och barnen skulle få leka lite. Men så var barnen de skulle besöka lite smått snuviga och då ville inte husse och matte chansa utan stannade istället hemma. Det visade sig sedan vara smart av fler anledningar. De jobbiga magkramperna som husse drabbats av helgen innan fick nu matte istället, med illamående och muskelvärk. Nästan som influensa, fast utan feber. Det var lite svårt att acceptera att brödbak inte var möjligt, men sedan insåg matten vikten av vila. Hela veckans (extra) trötthet fick en förklaring. Sedan snuvade lillkillen på sig. Han var trots omständigheterna fantastisk i sitt humör och envisades med att bara andas genom näsan. Hur som helst så kom fotona med posten i måndags istället. Det ska bli så kul att äntligen få iväg inbjudningar till kommande festlighet och på fredag kan ni spana in Correns familjesidor!

Husse var enastående som tog hand om lillhusse när matte mådde dåligt och samtidigt drog igång projektet installera nytt badkar samt duschväggar i badrummet på bottenvåningen. Det är inte riktigt färdigt, men det ser lovande ut! Och äntligen måste vi säga eftersom vi fick tre badkar med leveransskador... Men det är en historia vi helst inte säger något mer om här.

Den nya mojängen som ska hålla oss katter ifrån att utföra våra behov i den nya toaletten, förlåt rabatten menar jag, är utplacerad och de tvåbenta har inte sett att vi gjort något hittills. Hurra tycker de! Dock upptäckte matte att något hänt med Simbas öra som var delvis täckt med intorkat var. Att tvätta bort det tyckte inte vår lille lejonkung om.

Lillmatte är inne i någon slags fas av trots och prövar föräldrarnas tålamod som är varierande. Men så finns det stunder då det glimtar till. Som besöket hos tandläkaren då hon skötte sig utmärkt, satt duktigt i stolen och lät tandhygienisten räkna alla 20 tänder och lovade sedan att sluta med nappen. Det är dock med visst vemod, men till jul åtminstone har storasyster lovat att ge napparna till tomten.

Hösten bjuder inte bara på sjukdomar. Vi har ju haft fint väder också. Då är det kul att leka i sandlådan och ha picknick på balkongen. Lillmatte säger att hon längtar efter snö 😮. Till kanelbullens dag orkade inte stormatte med något bullbaksprojekt, men så föreslog husse en kanelbullekladdkaka som var smidig att sno ihop. Receptet finns på fixasjalv.se.

Trevlig onsdag allihop!