Efter ett långt uppehåll har jag nu gett matte i uppdrag att uppdatera bloggen. Ibland händer nästan ingenting på två månader, men jag vågar nog säga att vi har lite mer att förtälja den här gången. Både glatt och sorgligt, och en del vi inte kommer berätta. Låt oss säga såhär: livet är både ljus och skugga och det på en och samma gång. Vi tänker på alla fina omkring oss - dem som behöver styrka och dem som vi gläds med. Tack för att ni finns i våra liv!
Husse och matte har fullt upp med att planera sitt förestående bröllop och de låter hälsa att det är fantastiskt roligt alltihop. Sedan senaste inlägget har de båda blivit överraskade, matte med möhippa och husse med svensexa. Jag packade ner mig i husses väska innan svensexan, men varken jag eller Simba fick följa med på någon av tillställningarna. Däremot fick vi träffa alla glada människor när de kom hit och kidnappade dem. Och vi fick se hur glada de båda var efter sina dagar. De är verkligen rörda över den tid deras vänner la ner på detta!Simba och jag vi njuter av mycket tid utomhus. Idag kom ju äntligen sommarvärmen tillbaka så medan matte njöt i solen på framsidan vallade vi gräset på baksidan. Simba tycker gräset smakar gott.
För ett par veckor sedan var vi hos veterinären och fick vår årliga dos vaccin. Vi skötte oss som vanligt mycket fint, även om de här besöken INTE är en favorit. När vi ändå var hos farbror doktorn (eller tant sköterska om vi ska vara mer korrekta) bad husse och matte dem att ta en titt på Simbas tandstatus. Han har ju sedan förra besöket varit röd i tandköttet och vi har båda blivit utsatta för hemsk tandkräm och tandborstning :( Som matte misstänkt var en tand lös och det bokades en tid för att dra ut den. Min son är ju numera vuxen, men det var klart att jag väntade oroligt här hemma. Vi är ju aldrig ifrån varandra annars!
Det var en smått chockad husse och matte som kom hem med lillkillen. Han lämnades för att dra ut en tand, men när de lyssnade på hans lilla hjärta inför sövningen hörde tant veterinär blåsljud. Den fina personalen på Valla djursjukhus gav sig tid att svara på husses och mattes frågor och betonade också att det inte behöver vara något allvarligt. Ibland kan man höra blåsljud om en katt är mycket stressad och Simba är ju rätt ängslig av sig. Hur som helst kändes det allra bäst att boka in en tid för ett ultraljud av båda Simbas och mitt hjärta, en så kallad HCM-scanning. Så långt vi kan se bak i linjerna i min stamtavla och Simbas pappas stamtavla finns ingen med HCM, men den är inte alltid ärftlig heller. Sedan finns ju andra hjärtåkommor som kan orsaka blåsljud. Summan av kardemumman är i alla fall att husse och matte tycker att det skulle kännas allra bäst att göra en ordentlig utredning på det här. Och hoppas att vår älskade lillkilles hjärta inte mår alltför dåligt, allra helst inte alls är sjukt. Han är pigg som vanligt, vilket känns hoppfullt.Tack alla snälla som peppat oss och kommit med egna erfarenheter om ofarliga blåsljud som inte påverkar livskvalitén!
Det är lite svårt att veta i vilken ordning alla nyheter lämpar sig bäst, men nu avslutar vi med något gladare. Vi vill säga grattis till husses lillebror som tagit studenten! Vi fick tyvärr inte vara med på tillställningen. Däremot fick vi tillbringa ett par dagar hos tant A och farbror T och där känner vi oss rätt hemmastadda vid det här laget :)
 |
| Grattis Emil! |
