Hej höst!

Ja då var det kanske på sin plats med en uppdatering. Vad har hänt sedan sist? Jo Stefan fyllde år och åkte på sin födelsedag ner till Karlskrona för att jobba där en vecka. Lena hann uppvakta med en present av det mer användbara slaget - arbetarbyxor. Tråkigt, men praktiskt. Inte ska dyra jeans slitas sönder av trädgårds- och husjobb.

 

 

Vi minns alla hur det varit tidigare när Stefan varit borta och som förväntat var det en tuff vecka mentalt. Jobbigt att vara ifrån varandra och tungt att inte kunna hinna allt man vill hinna, men det är svårt med både jobb, barn, katter och hushåll att sköta. Vi lever i alla fall allihop och det måste väl ändå vara en bedrift? ;)

 

Veckan började med ett brödbak som hette duga. 

 

 

Lena var extra social och hann med några fikor och kom hem med en ny lampfot till sovrummet. Det behövs ljus nu när den mörka årstiden är här! I Berg fick vi busa i lekstuga och med katt och i Ljungsbro fick Lena lite barnvakt och en joggingtur.

 

Läskig men rolig katt.

 

Tokig katt hemma.

 Ensamveckan avslutade vi med besök av Malin, tacos, mys och lite tillverkning av garnboll.

Dagen efter var Ellen på 18-månaderskontroll och vaccination. Hon visade sig från sin sociala sida, var nyfiken och uppmärksam på allt som sköterskan gjorde, pekade ut fötter och ben och lät som katterna gör hemma hos oss (rrrrrrrrrrrrraw!). När det var dags för vaccination hade sköterskan hämtat såpbubblor för att avleda lite av smärtan efter sprutan. Vad gör Ellen då? Hon visar inte en min när hon får sin spruta och... skrattar när sprutan dras ut. Mest läskigt med hela upplevelsen blev såpbubblorna. Jättekonstigt tyckte Ellen och sköterskan fick sluta blåsa bubblor.

När far och make väl var hemma igen tyckte Lena att det faktiskt var läge med lite avbrott i vardagen och ett lite mer passande födelsedagsfirande. Morbror Joakim passade Ellen så födelsedagsbarnet kunde bli bjuden på tvårätters på BBQ och lite bio i form av Let's be cops - en film över förväntan. En mysig kväll som vi behövde.

Stefan tog därefter igen för veckan han varit borta. Såpade förstutrappen och balkongen och hängde upp Ellens mätsticka och krokar i hallen.

 

 

 Robban fick jobba och tog sig en tur i Ellens lektält.

I helgen har vi haft besök av Lenas föräldrar och fått hjälp med lite höststök i trädgården och från Axel fick vi köpa på oss lite ved inför vintern. Det här borde vi klara oss på väl?

 Beskurna äppel- och päronträd

 

Det ursprungliga trädet välte tidigare i somras, men det här lilla skottet sparar vi för att se om det kan bli något. 

 Hallonbuskarna trimmades också till inför vintern.

Lördagskvällen avslutade vi med middagsbesök av morbror Joakim, Marie och kusinerna. Superkul tyckte Ellen och uppenbarligen kusinerna också som tyckte att det blev lite tråkigt när Ellen skulle lägga sig och gärna åkte hem då.

 

Helgens besök avrundades med soppa, bröd och kaka på Boställets vedugnsbageri - mysigaste stället här på slätten.

Efter att besöket åkt tog vi igen oss en stund, och efter mellis fick vi äntligen ordning på förrådet. Hej då kaos säger vi bara...

En produktiv och trevlig helg är nästan till ända, men några saker återstår: åka med skräp till återvinningscentralen och klippa gräset. Undrar om besöket som kommer nästa helg kan göra något åt det? ;-)

De små sakerna

Arwen inledde helgen med ett slagsmål. Stefan fick natten till lördag feberfrossa och var visst inte så återställd i sin förkylning. I torsdags kunde dagis ställa upp med kort varsel (och glada är vi för det för då fick Stefan vila och Lena fick jobba fackligt), men idag gällde det i så fall en natt på Aftonstjärnan och för det måste man ha lite mer framförhållning. Vi har alltså fått vår första erfarenhet av att vabba för att den förälder som skulle ha tagit hand om Ellen är sjuk.

Det är tyvärr både skittråkigt att vara sjuk, men också att vara ensam förälder när den andra är sjuk så man får muntra upp sig med små saker. Idag blev det päronkräm framför teven och pastasallad i nya salladsskålen. Stegen av gamla grenar hittade sin plats och funktion i sovrummet.

Tur att Lena laddade inför helgen med ett chokladbad!

Vardag

Ja vad är vardag egentligen? Den har skiftat det senaste 1,5 året. Först var Lena föräldraledig, sedan delade vi på föräldraledigheten och därefter jobbade båda om varandra och Ellen hade barnvakt när jobbtiderna krockade och nu... NU börjar det riktiga vardagslivet. Nu jobbar både Lena och Stefan fulltid och Ellen är på förskola. Och vi är liiiiite trötta. Ellen har gått från en förkylning till nästa, Lena har ägnat helgen åt att jobba, hämta och lämna på förskolan och Stefan har haft överliggning i Nässjö. Vi var väldigt glada åt att ses hela familjen igår när Stefan kom hem. Man kan lugnt säga att vi hinner sakna varandra. Men idag är vi (nästan) lediga :)

Sedan förra gången har vi i alla fall hunnit avsluta Ellens inskolning och tillbringat en helg hos Stefans familj i Blekinge. Nästan alla bröder, med respektive, var där och det var så kul att träffa alla, titta på nybyggda och nyinköpta hus och uppdatera oss om varandra. Vi hann också med att träffa Stefans vänner Marina och Tobbe samt deras Alice, hundar och en hel drös kattungar. Ellen var överförtjust över att träffa katter som inte sprang iväg så fort hon ville klappa dem, även om vi kanske inte tyckte att det var så lämpligt att försöka slå dem med ett kuvert. Hon har en vilja som håller på att utvecklas lilla damen.

På vägen hem från Blekinge konverserade Ellen och pappa om helgen.

 

Men tröttheten till trots är vi väldigt glada och tacksamma för att övergången till arbetsliv och förskola gått så smidigt. Ellen stortrivs på Aftonstjärnan och har inga problem med att sova där på natten. Och det värmer mamma- och pappahjärtat att se hur hon skiner upp när vi kommer och hämtar henne. Hon är så glad och trygg vår lilla tjej och vi är så stolta över henne.

När man lämnar barnet till lunch på förskolan hinner mamman med att äta sushi innan jobbet. Tack Malin för en trevlig lunch!

Huset är nymålat och ja det kanske syns lite att det inte är samma år som över- och underdelen på gaveln målats... Äsch det är bara en 8-10 år till nästa gång. 

I fredags fick Ellen och mamma träffa bebis och livs levande hästar. De inspekterades bäst på avstånd.