SÅ ska jag inte vara som förälder

Har ni också sett på föräldrar och tänkt nej så ska jag i alla fall inte bli och herregud hur intressant tror de att andra tycker det är att höra allt om deras barn? Vad hände när vi blev föräldrar? Under tiden Ellen låg i magen var allt bara overkligt och konstigt, men så klev hon in i våra liv och blev plötsligt centrum för allt. ALLT hon gör är stort och vi har sms:at varandra när hon har bajsat, ätit, jollrat, lett, skickat videor på de första stegen ja you name it. Skitlöjligt. Och ändå har man inte kunnat låta bli. Och inte nog med det. Vi bloggar om det och lägger upp på Facebook och Instagram och ska vi vara helt ärliga kanske en av oss är mer aktiv på den fronten... ;) Det finns säkert en hel del som bläddrar förbi och suckar högt över våra inlägg.

Men vad ska vi säga? För vad hon än gör, hur mycket ont i magen hon har haft eller hållit oss vaken på nätterna så finns det ingen på denna jord som vi älskar mer. Att man kan längta efter en tur på egen hand på IKEA och när man väl är där vem handlar man till då och vem längtar man efter? Vi får be om ursäkt om det är skittråkigt att höra och läsa om, men ingen tvingar er:)

Som vi tidigare skrev var förskolestarten bara rolig för Ellen och fredag till lördag fick Ellen och mamma sova över. Inga problem, inte ett knyst på hela natten. Och dagen efter for vi på kalas till kusinen. Ellen var i sitt esse och det var fullt ös, men mycket till vila blev det inte den dagen. Söndagen var därför ganska tröttsam och gnällig och vi tänkte att det nog varit en tuff vecka som tagit på krafterna, även om inskolningen varit rolig och spännande. När Lena kollade till Ellen innan hon själv gick och la sig noterade hon att hon snarkade och tänkte lite som i förbifarten att det kan man ju göra om man ska bli förkyld... Vem vaknade alldeles snorig på måndagen??? Vi hann alltså inte skola in färdigt förrän första förkylningen kom. Rekord sa någon? Mamma och Ellen har alltså tillbringat två ganska tröttsamma dagar hemma. Det är varken lätt att vara förkyld eller ta hand om en sjukling. Man får hitta på vad man kan för att hålla bådas humör uppe. Strunta i principer, fika mariekex vid leksaksbordet och ta en promenad bort till kossorna.

Nu hoppas vi att förkylningen går över till torsdag så vi kan hänga lite på förskolan och fullfölja våra helgplaner!

Äta helt själv kan man testa fast man är förkyld.

 

Inte lätt att få till en kusinbild.

 

Och vi gör som vi inte skulle göra som föräldrar: nu publicerar vi och delar det här inlägget!

Två år

Det känns som igår, men samtidigt som så länge sedan. För två år sedan började vi dagen fulla av förväntan, med massor av pirr i magen. En av de största i våra liv. Dagen då vi sa ja till varandra. Vi för resten av livet. I vått och torrt. Och så har det verkligen varit. Det vore lögn att påstå att livet som äkta makar är en dans på rosor, att allt blir mycket lättare och att man älskar varandra mer. Det är inte det det handlar om. Vi har tagit beslutet att leva tillsammans resten av våra liv. Och vi hoppas verkligen att det blir så.

 

Den där dagen för två år sedan bar vi också på en liten liten hemlighet. Strax innan den här bilden togs viskade Stefan den i Lenas öra. Sedan en vecka visste vi att vi skulle bli föräldrar.

Ni förstår kanske att de två senaste åren har varit händelserika. Och vår tvååriga bröllopsdag har vi börjat med att skola in den där lilla hemligheten på förskolan. Hon som knappt var stor som en punkt för två år sedan. Lilla skrutt så fort tiden går!

Som förväntat var första dagen inget större problem. Vi har ju sett hur Ellen tycker om att träffa andra människor och barn i synnerhet och särskilt blyg är hon inte heller. Det var bara jättespännande att träffa de andra barnen, leka med alla leksaker, rita, knåda med playdoh och äta frukt. Nu återstår att se hur resten av inskolningstiden går, framför allt hur det går att sova på förskolan på natten och vara ensam.

Vad har annars hänt? Veckan som gick fick vi äntligen tag i en begagnad spis och det är en lättnad att kunna använda en ugn som även har övervärme. När vi ändå var strax utanför Söderköping passade vi på att åka in till Smultronstället för att testa de omtalade glassarna.

Mums! Servicen var i topp och vi fick inte alls vänta så länge som vi trodde när vi såg kön.

Efter att ha laddat med så mycket energi ägnade vi helgen åt att måla den lilla biten av huset som inte målades för två år sedan. Ellens farmor och farfar hjälpte till med måleri, tog hand om Ellen och lite ogräsrensning. Ellen själv ville gärna hjälpa till att måla.

 

Lördagskvällen bjöd på regn och därefter en fantastisk fullmåne.

 

 

Med tanke på regnet var det på söndagen lite nervöst hur färgen hade klarat sig, men det såg fint ut så Stefan och hans pappa ägnade dagen åt att tvätta bort alger från huset. Även detaljerna ser numera nymålade ut!



Katterna? Ja, stackars Arwen blev visst bortglömd på balkongen och har tillbringat natten där. Katterna har dessutom fått sällskap av ett dammätande husdjur som vi kallar för Robban. Lite skeptiska verkar de vara hittills, men Robban kommer ju inte härja fritt varje dag så vi håller tummarna för att även han accepteras i familjen.

Fågel, fisk eller mittimellan?

Ja ni har kanske läst om vad som hände första kvällen katterna släpptes lösa? Igår hände det igen. Stefan skulle gå upp och lägga sig och sa att han hade stängt till överallt så att inga katter skulle kunna gå ut innan natten. Vem kommer springandes med en fågel i munnen och vill in då? Ingen mindre än herr lejonkung. Med fågeln i ett stadigt grepp mellan käkarna vankade han fram och tillbaka därute och ville in. Matte tyckte det var en mycket dålig idé, men lillkillen gjorde ändå några tappra försök att klämma sig in genom den lilla öppna springan i fönstret till gästrummet. Det slutade med att husse gick ut, varav Simba släppte sitt byte (nämen se här husse vad jag har fångat till oss!) och husse kunde slänga ut den stackars döda fågeln (ja den här gången hade bytet inte samma tur som förra) i åkern bredvid. Är någon sugen på fågel ligger det nu alltså en och ruttnar i en åker i Björkeberg.