torsdag 30 september 2010

Ett inlägg till vår trogna läsare Björn ;)

Hej Björn! Vi lever än.. men knappt säger husse och matte.

För att ta det i kronologisk ordning (det tyckte matte kändes mest logiskt :P) så tog en rejäl förkylning tag i matte efter möhippan. Det resulterade i att hon inte åkte till det där "gymmet" efter jobbet utan vi fick ha henne här hemma och när familjen är samlad trivs jag som mest :) Mycket vila blev det i sängen. Simba på mattes fötter och jag på husses sida. Rutiner gillar vi!

Men en pigg matte är bättre på att fixa mat och städa lådan, så vi blev glada när hon var frisk igen. Efter en helt vanlig vecka med frisk husse och matte fick vi åka till tant A och farbror T. Jag la mig att lurpassa på husets enda stängda dörr - Sesam öppna dig! Simba hade passat på att ligga bredvid tant A i soffan. Han smög sig sakta upp från benen till magen. Mysigt tror jag tant A tyckte att det var :)

Och var hade husse och matte varit under tiden? Jo på bröllop såklart :) De var rätt så trötta men glada att vara hemma när de hämtade oss. Vi var inte så glada över att åka hem, men som ni ser på bilden fick vi helt enkelt gilla läget ;)


Bröllopet hade varit jättefint: utomhus i härligt väder, med god mat och trevligt sällskap, vackert brudpar och en trevlig vigselförrättare.


Då kommer vi till vad som sedan hände... DEN STORA MAGSJUKAN. Husse och matte låg i varsin soffa och rörde knappt på sig under ett helt dygn. Förutom för att... nej inga detaljer här. Men de är fortfarande lite tagna. De säger att magarna inte riktigt hämtat sig än. Vi hoppas att de är pigga för utställning i Norrköping i helgen :) Simba är det som ska ställas ut och vi håller tummarna för vår lilla tjockis :)
(Förresten väger vi båda över 4 kg nuförtiden!)

Nu får det räcka för idag! Bäst låta mattes fingrar vila lite...

söndag 19 september 2010

Liten blir stor

När man går dag ut och dag in och ser varandra så hinner man inte se hur någon växer, men tvivlar någon på att min hemmaboende son har växt ifatt mig så kommer här bildbeviset:

Men vi kan i alla fall samsas om varsin matskål.

Morgonen har jag idag ägnat åt att öva på att yla som en hund. Matte hälsar att det var mycket likt, men också att hon trodde att jag ylade för att maten var slut. Det var den inte. Det var de tråkiga kattungebitarna kvar bara.

Förra helgen åkte matte på något hon kallar för möhippa. Hon var borta från lördag morgon till söndag dag och var välkommen när hon kom hem. Hon hade haft mycket trevligt och ser fram emot bröllop nästa helg. Då ska vi få leka hos tant A och farbror T har husse och matte lovat.

Och om två veckor ska Simba få åka på utställning. Vi hoppas det går bra!

Annars njuter vi av vardagen med husse och matte. Matte har stannat hemma från träning och kör för hon har varit förkyld och hängig. Vi tycker om att ha alla samlade hemma! Att sova allihop i sängen. Simba föredrar mattes ben, medan jag tycker om husses sida av sängen.

Något annat roligt är också att hämta husses träningsremmar ur väskan. Det brukar jag meddela ljudligt. De ligger fint på hallmattan tycker jag :)

Trevlig söndag på er!

måndag 6 september 2010

Ett livstecken

Hej på er!



Vi överlevde kastreringen både jag och Simba. Simba var hur pigg som helst när han kom hem, medan jag nyss vaknat och jag får väl medge att det var lite svårt att gå rakt... Men inte tänkte jag ge efter för tröttheten. Jag vill absolut vara med när husse och matte rör sig mellan rummen här hemma.

Men nu har i alla fall allt läkt fint. Jag hade en liten svullnad på magen, som var helt normal, och nu är den borta. Inte magen, utan svullnaden.



Matte fick jobb i åtminstone tre månader och det är vi glada för! Vi håller tummarna för förlängning när det närmar sig. Snart fyller husse år också så då ska vi vara extra snälla tycker matte :) Grattis i förskott!

Häromveckan var också husse och matte och hälsade på hos Leona och hennes husse och matte. Hon hade det så fint så, var pigg och busig och matglad. Husse och matte passade på att ta några kort på min tjusiga dotter: