Liten blir stor

När man går dag ut och dag in och ser varandra så hinner man inte se hur någon växer, men tvivlar någon på att min hemmaboende son har växt ifatt mig så kommer här bildbeviset:

Men vi kan i alla fall samsas om varsin matskål.

Morgonen har jag idag ägnat åt att öva på att yla som en hund. Matte hälsar att det var mycket likt, men också att hon trodde att jag ylade för att maten var slut. Det var den inte. Det var de tråkiga kattungebitarna kvar bara.

Förra helgen åkte matte på något hon kallar för möhippa. Hon var borta från lördag morgon till söndag dag och var välkommen när hon kom hem. Hon hade haft mycket trevligt och ser fram emot bröllop nästa helg. Då ska vi få leka hos tant A och farbror T har husse och matte lovat.

Och om två veckor ska Simba få åka på utställning. Vi hoppas det går bra!

Annars njuter vi av vardagen med husse och matte. Matte har stannat hemma från träning och kör för hon har varit förkyld och hängig. Vi tycker om att ha alla samlade hemma! Att sova allihop i sängen. Simba föredrar mattes ben, medan jag tycker om husses sida av sängen.

Något annat roligt är också att hämta husses träningsremmar ur väskan. Det brukar jag meddela ljudligt. De ligger fint på hallmattan tycker jag :)

Trevlig söndag på er!