Vi överlevde kastreringen både jag och Simba. Simba var hur pigg som helst när han kom hem, medan jag nyss vaknat och jag får väl medge att det var lite svårt att gå rakt... Men inte tänkte jag ge efter för tröttheten. Jag vill absolut vara med när husse och matte rör sig mellan rummen här hemma.
Men nu har i alla fall allt läkt fint. Jag hade en liten svullnad på magen, som var helt normal, och nu är den borta. Inte magen, utan svullnaden.
Matte fick jobb i åtminstone tre månader och det är vi glada för! Vi håller tummarna för förlängning när det närmar sig. Snart fyller husse år också så då ska vi vara extra snälla tycker matte :) Grattis i förskott!
Häromveckan var också husse och matte och hälsade på hos Leona och hennes husse och matte. Hon hade det så fint så, var pigg och busig och matglad. Husse och matte passade på att ta några kort på min tjusiga dotter:
Snarare dödsryck än livstecken?
SvaraRaderaNej då :p Bloggen kanske är på sparlåga, men lever gör vi allt farbror Björn :)
SvaraRaderaSkönt!
SvaraRadera